Av någon anledning är jag fortfarande rädd att liksom berätta. Tänk om något går fel? Tänk om jag inte kommer iväg? Försöker intala mig själv att sluta vara så rädd. Nu väntar jag bara på att få flygresofakturan, men jag har redan accepterat flygofferten och fått min plats bekräftad.

 

Och nu har jag jättemycket pengar jag måste få ihop. Måste jobba jobba jobba jobba. Måste också vaccinera, köpa grejer och fixa den där checklistan. Så mycket. Men jag har god tid. Jag hinner.

 

Nyp mig. Beatrice, du kan sluta försöka hitta anledningar till att det inte skulle ske och börja leva som att det kommer ske. För du har vågat nu. DU ska åka.

 

Ligger på golvet i mitt rum och bara ler. Jag är så löjligt lycklig. Hurra för livet.