Vecka 2, tisdag
Tisdag, det innebär en drop-in dag! Jag gillar drop-in, men det är också de jobbigaste dagarna mentalt. Det var min andra dag här, och ännu en gång slog det mig hur dessa barn lever och bor. Världen är verkligen orättvis, och samma planet med flera olika världar, det är svårt att förstå och acceptera att dessa barn lever som de gör, och jag får sova i en varm säng och överkonsumerar massor. Det är bara jobbigt. Men mer om det senare!
Var som sagt på drop-in, och vilka barn. Räknade både matte och läste engelska med dem, och avslutade såklart på fotbollsplanen. Denna gång började jag faktiskt på plan, men jag skulle inte säga att jag gjorde en jätte insats. De är verkligen riktigt duktiga, så efter en stund i den enorma hettan satte jag mig bredvid och pratade med tjejerna.
Idag sa också en av de yngre tjejerna till mig, "jag trodde inte ni vita tyckte om att prata med oss svarta". Och det bara skar i bröstet på mig. Världen är sjuk, att de ska behöva känna den rädslan.
Men jag tar verkligen med mig hur mycket glädje och glöd de är i dessa barn. De skrattar, skämtar, vill lära sig och är trevligare än många vuxna människor jag stött på i mitt liv. Den stolthet och glädje man ser i deras ansikten när de klarar något nytt, får prata om allt möjligt eller bara får en kram, då inser jag varför jag ville åka hit, då känner jag verkligen att jag gör någon liten skillnad.
